PROBANA Business School – Lärande anpassat till näringslivet

Lärande är ett begrepp som har sysselsatt åtskilliga forskare genom tiden. En av dessa forskare var Ivan Petrovich Pavlov (1849-1936), rysk läkare och fysiolog, som nog är mest känd för sina studier av betingade reflexer. Pavlov gjorde en mängd försök med sina hundar för att illustrera de betingade reflexerna. I samband med matning av hundarna startade han alltid med att ringa med en klocka. Han upptäckte fort att hundarna började att dregla, inte bara när de blev matade, utan också när klockan ringde. Således lärde sig hundarna att ljuden var kopplade till matning. Detta tillvägagångssätt för lärande tillhör den behavioristiska riktningen.

Som en uppgörelse med denna stimulirespons utvecklades det kognitiva tillvägagångssättet för lärande. Till skillnad från behaviorismen, som inte tar tankeprocesser i beaktande, lägger kognitiv teori vikt på insikt. Således argumenterar detta teoretiska tillvägagångssätt för att människan (eller djuret) tänker sig noga för och på så sätt kommer fram till en lösning på en bestämd problemställning. Forskare har genom försök med bland annat apor försökt att illustrera hur de kan nå fram till en lösning på ett problem genom att tänka efter.  Ett försök handlar om en apa som inte kunde nå ett stycke frukt, varpå apan satte sig ned och tänkte sig till en lösning. Efter en stund reste apan på sig och satte några trälådor ovanpå varandra, varpå apan, genom att stå på dessa, kunde nå frukten.

Idag talar vi primärt om lärande framför inlärning. Lärande anses vara en aktiv process där den som lär själv påverkar sin kunskap, handlingar och värderingar. Lärande, som begreppet förstås idag, samspelar med omgivelserna och är beroende av omvärlden. Man kan således säga att lärande är kontextberoende eller situationsbestämt. Detta är huvudargumentet bakom Lave & Wengers teori om situationsbetingat lärande. Denna teori tar utgångspunkt i förståelsen av att lärande uppstår i förbindelse med så kallad praktikbaserad gemenskap ("Communities of practice"). PROBANA erbjuder flera olika utbildningar, som behandlar lärande från olika vinklar. Youtube: Läs mer om PROBANAs utbildningar här.

PROBANA Business School har använt 15 år på att utveckla de perfekta undervisningsmodulerna, men vi har inte gjort det ensamma. Våra mer än 200 undervisare och våra skarpa kursister från hela Danmark hjälper kontinuerligt till att visa vilken kunskap och vilka verktyg det egentligen finns behov för. Sedan 2001 har mer än 15,000 danska ledare provat vår digitala undervisningsform. Det gör den till den bäst testade av sitt slag i Danmark. Hos Probana menar vi att teknologin ska anpassas till undervisningen - och inte tvärtom. Detta säkerställer vi genom att låta teknologin baseras på de önskemål om kunskap våra kursister har. Lärande i samspel med den upptagna företagsledaren är därför huvudfokus för alla PROBANAs utbildningar, som du kan läsa mer om här.

Lärande förekommer inte enbart hos den enskilde. Probanas utbildningar ger dig verktyg för att skapa en organisation med fokus på lärande - Den lärande organisationen.

Senge ställer upp tre discipliner som är kritiska för en organisation innan den kan karaktäriseras som en lärande organisation. Dessa består av:

A: Att skapa en gemensam vision

B: Att synliggöra och testa de mentala modellerna

C: Att skapa systemtänkande

De tre disciplinerna ska förstås som så kallade lärandediscipliner, det vill säga att var och en har att göra med hur ledare och medarbetare i en organisation interagerar och lär tillsammans. De tre disciplinerna ska inte tolkas som konkreta verktyg, utan de kan ses som titlar för aktiviteter, ledarinsatser och organisationsprinciper.

A: Gemensam vision
Senge jämför en verksamhets vision med ett hologram, då ett hologram, efter att det blivit delat mellan medarbetarna, illustrerar helheten. Detsamma gäller inte om visionen skulle vara illustrerad som ett fotografi. Då skulle nämligen varje enskild del endast kunna ge en glimt av helheten. Senge menar därmed att en verksamhets vision utgörs av en sammansmältning av medarbetarnas individuella vinklar, som var för sig fortfarande ger en helhetsbild av visionen.

För att skapa en gemensam vision för organisationen är det viktigt att man skapar en miljö där medarbetarna uppmanas till att yttra sina personliga visioner, då dessa formar fundamentet för en gemensam vision. Utöver detta är det viktigt att man gör klart för sig att en vision inte är statisk, utan att den konstant utvecklas.

B: Mentala modeller
Många verksamheter och organisationer upplever att de bästa och mest nyskapande idéerna, som utvecklas internt, aldrig används i praktiken. En av orsakerna till att idéerna aldrig når längre än till skissbordet är att de nya initiativen ofta inte stämmer överens med de etablerade mentala modellerna. En väsentlig utmaning som verksamheten står inför, i sökandet efter att bli en lärande organisation, är därför att utmana de existerande mentala modellerna.

I samband med detta är det viktigt att vara medveten om att mycket av den kunskap som existerar i verksamheter inte bygger på data, utan på antaganden och generaliseringar. Senge ger ett exempel på denna tendens genom att hänvisa till en säljsassistent som enstaka gånger har upplevt att kunder har uttryckt brist på intresse för köp, såvida de inte erbjuds mängdrabatt. Utifrån detta generaliserar säljsassistenen att kunder intresserar sig för pris framför kvalitet.

Om en verksamhet försöker att skapa en miljö för lärande, är det essentiellt att ledningen är medveten om att sådana generaliseringar faktiskt finns i verksamheten. Vidare, är det viktigt att existerande mentala modeller utmanas och testas. Detta görs bland annat genom att ledare och medarbetare:

• Försöker att resonera och hitta data som underbygger deras mentala modeller
• Uppmanar andra till att testa deras synpunkter (existerar oöverensstämmelser?)
• Uppmanar andra till att framlägga deras syn på fallet.

Vänsterhandskolonnen
Mentala modeller är ofta dominerande i de affärsbeslut som fattas i verksamheter. De mentala modellerna är oftast dolda och kan vara motstridande kollegor emellan. Detta kan vara väldigt skrämmande hos ledare som försöker att fatta beslut på en rationell basis.

En metod som kan hjälpa för att klargöra de mentala modeller som existerar i verksamheten är den så kallade vänsterhandskolonnen. Denna metod är utarbetad av Chris Agyris och kan med hjälp av nedskrivning av samtal och tillhörande tankar tydliggöra de mentala processer som ligger bakom samtalen.

Genom att skriva ned samtalen och de tillhörande tankarna synliggörs förutfattade meningar, till exempel att kollegan saknar självtillit och initiativ. Metoden kan således vara till hjälp för att synliggöra den process där vi hoppar från data till generaliseringar utan att testa validiteten hos våra generaliseringar.

Metoden kan kritiseras för att den inte kan användas i en spontan situation. På grund av nödvändigheten att skriva ned samtalen uppstår en konstruerad situation, där det som blir sagt påverkas av situationen. Vidare kan det vara svårt att stanna upp för att dokumentera de tankar som utspelar sig under ett samtal, då detta skulle förstöra tankeprocessen. Vänsterhandskolonnen ska därmed i praktiken användas som en återgivning av en konkret situation. Metoden ska därför ses som ett medel till reflektion och erkännande av att de tankar som uppstår inte alltid är validitetstestade. Vänsterhandskolonnen kan därmed vara ett hjälpmedel som gör ledere och medarbetare mer medvetna om sina tankar.

Om du tvekar över vilken av PROBANAs utbildningar som kunde vara något för dig kan du läsa mer här, eller så är du välkommen att ringa till oss på +45 45 76 58 58 och tala med en av våra konsulter som kan hjälpa dig på din väg till utbildning.

Håll dig själv uppdaterad och ta del av enastående erbjudanden genom att följa oss på, PROBANA Facebook, PROBANA LinkedIn, PROBANA Twitter, PROBANA Google+ eller PROBANA YouTube-video

Ämnen