PressPort logo
https://www.pressport.com/se/news/pressreleases/iq-test-m%C3%A4ter-inte-hela-intelligensen-15982

IQ-test mäter inte hela intelligensen

Pressmeddelande juni 14, 2013 Education

PROBANA Business School erbjuder utbildningen Mini MBA som är en uppskattad utbildning, designad för att ge ledare och HR-medarbetare en ingående kunskap om de mänskliga processer som ligger bakom varje form av kommunikation, samarbete och personlig utveckling. Läs mer om PROBANAs Mini MBA här - www.probana.se

Logo til pressemeddelelser

Fransmannen Alfred Binet (1857-1911) anses vara intelligensforskningens grundare. Det var Binet som, tillsammans med sin assistent Théodore Simon (1872-1961), utformade den första vetenskapliga och systematiska undersökningen av människans intelligens. Testen utvecklades som ett verktyg för att testa skolbarn i Frankrike år 1905. Syftet med testen var att få ett verktyg till att dela in barnen, så att de svagt begåvade kunde sättas i specialklasser och därigenom få en annorlunda undervisning.

Alfred Binet var utvecklingsteoretiskt grundad och såg intelligens som något barnet utvecklade genom sitt tillägnande av världen. Binet ansåg att barnets intelligens växte med åldern, så till varje åldersnivå svarade en bestämd intelligensnivå, mental ålder, som var typisk för den aktuella åldern.
 

Nedanför redogörs för ett exempel på Simon och Binets förståelse av intelligens som en g-faktor, kopplat till kultur. Exemplet illustrerar varför intelligens inte är 100 procent definierbart.  

Exempel med en 4-årig svensk flicka och en 4-årig arabisk flicka

I väst lär man sina barn tidigt att sova ensamma i ett mörkt rum. På detta sätt, och många andra, lär sig barnen oberoende och självständighet i förhållande till andra människor, dvs. individualitet. 
 
Detta medför att om man frågar en 4-årig svensk flicka vem hon är, svarar hon med sitt namn och sin ålder. 
 
I andra kulturer (t.ex. den islamiska kulturen i Mellanöstern) sover barnen inte ensamma, utan tillsammans med andra barn och de isoleras inte. De lär sig därför inbördes beroende samt beroende och tilknytning till gemenskapen, deras familj och släkten. 
 
Detta medför att om man frågar en arabisk 4-åring vem hon är, svarar hon med sitt namn och sina föräldrars namn.

Charles Spearman (1863-1945) är en annan viktig teoretiker när man ska förstå intelligensbegreppets ursprung. I efterdyningarna av Binets test utvecklades relativt snabbt ett antal olika intelligenstest.

Spearman tog utgångspunkt i de olika testen och räknade ut likheten mellan dem med hjälp av statistisk metod och faktoranalys. Spearman utvecklade det vi idag kallar faktoranalysen. Med detta statistiska verktyg kunde han avgöra hur stor del av variationen i mentala förmågor som kan hänföras till en gemensam bakomliggande faktor. Resultatet visade att testen genomgående hade ett ganska högt inbördes sammanhang.  Spearman drog, med bakgrund av överensstämmelsen mellan de olika testen, slutsatsen att det måste finnas en substantiell korrelation. Denna korrelation kallade Spearman för den generella intelligensen: g-faktorn. G-faktorn beskrev Spearman som förmågan att tänka abstrakt. Spearman behandlade olika faktorer, men det är särskilt begreppet g-faktor som han är känd för. Spearmans g-faktor representerar förståelsen av att det finns en grundläggande genetiskt definierad egenskap, som utgör en persons intelligens. Spearman används fortfarande, särskilt av teoretikerna som är anhänganre av den genetiska förståelsen av intelligens.

Den traditionella förståelsen av intelligens som förmågan att tänka rationellt, lösa matematiska och geometriska problem, definiera ord och härleda mönster och formler existerar och erkänns fortfarande. Denna förståelse av intelligens kallas inom intelligenstest som mäter IQ för intelligenskvoten. Intelligenskvoten är ett mål för en persons generella intelligens. Youtube: Läs mer om PROBANAs Mini MBA här.

På 1980-talet skedde en uppgörelse med den traditionella intelligensförståelsen. Uppgörelsen uppstod bland annat på grund av att hjärnforskning visade att intelligens utgörs av en faktor, men ett antal olika intelligenstyper.

En av de mest inflytelserika teoretikerna i vidareutvecklingen av intelligensförståelsen är den amerikanska psykologen Howard Gardner (1943-). Gardner ställer sig frågande till den traditionella IQ-forståelsen av intelligens och har istället utvecklat en teori som definerar intelligens som bestående av flera olika typer av intelligenser. Läs mer om PROBANAs Mini MBA här.

Howard Gardner anser att ett antal andra kompetencer än den traditionella intelligenskvoten (IQ) måste tas i beaktning för att man ska kunna betrakta en människa som intelligent. Gardner uppger, som argument för sin teori, att många människor är väldigt kompetenta inom ett bestämt område, men inte särskilt starka inom andra. Man kan t.ex. föreställa sig en världsberömd musiker som saknar matematisk förmåga. En sådan person kommer kanske ha en låg IQ, men detta betyder inte att vedrörande inte är intelligent, ifyller Gardner.
 
Gardner kan således identifiera minst 7 intelligenser:

1.   Språklig intelligens- förmåga att använda och förstå språkliga uttrycksmedel.

2.   Musikalisk intelligens- förmåga att frambringa och förstå musikaliska och rytmiska uttryck.

3.   Logisk/matematisk intelligens- förmåga att kunna förstå og lösa matematiska problem och tänka logiskt.

4.   Rumlig intelligens - förmåga att orientera sig och navigera i omgivelserna.

5.   Kroppslig-kinestetisk intelligens- förmåga att kontrollera kroppens rörelser och utföra komplexa och finmotoriska rörelser.

6.   Intrapersonell intelligens - förmåga att vara självmedveten, vara i kontakt med egna känslor och känna till egna trösklar för tålamod, tolerans etc.

7.   Interpersonel intelligens- förmåga att förstå andra människors handlingar och motiv. Förmågan att avläsa sociala situationer - kort sagt social kompetens.

De 7 intelligenserna är enligt Gardner oberoende av varandra, men de är inte gemensamt uteslutande.  Intelligenserna kan betraktas som dimensioner, varpå man kan ligga högre eller lägre. Då Gardner utarbetade denna lista avvisade han inte tanken om att det kunde förekomma andra intelligenser. I början av 90-talet modifierade han listan och tillförde en 8:e intelligens.

8.   Naturalistisk intelligens -förmåga att klassificera den naturliga världen, förstå olika arter, känna igen naturens mönster.

I dag fortsätter diskussionen om huruvida en 9:e intelligens ska läggas till i teorin om de multipla intelligenserna; intelligensen om det existentiella. Grunden till att den ännu inte blivit inkluderad är att den har varit för komplex att identifiera och kategorisera som en intelligens.

Implikationerna av Gardners teori har varit många, fastän han kritiseras för att inte underbygga sina antaganden tillräckligt med empirisk forskning. Trots detta menar många att teorin om multipla intelligenser är positiv och nytänkande, och att den har goda användarmöjligheter i praktiken.

Idag har forskare designat flera olika test som mäter hjärnans förmåga inom fyra områden: Korttidsminnet, resonemang, koncentration och planläggning. Hos Medical Research Council i England kan du utföra dessa test – Se mere her

Tycker du att ovanstående låter spännande, är PROBANAs Mini MBA helt säkert något för dig. Önskar du däremot rådgivning gällande utbildningen eller andra spännande utbildningar hos PROBANA, är du väldigt välkommen att kontakta oss på [email protected] eller telefon +45 76 58 58. Läs mer om PROBANAs Mini MBA här.

Håll dig själv uppdaterad och undgå att missa fantastiska erbjudanden genom att följa oss på, PROBANA Facebook, PROBANA LinkedIn, PROBANA Twitter, PROBANA Google+ eller PROBANA YouTube-video

Ämnen


Education