PressPort logo
https://www.pressport.com/se/news/pressreleases/iq-test-m%C3%A4ter-inte-hela-intelligensen-15982

IQ-test mäter inte hela intelligensen

Pressmeddelande juni 14, 2013 Education

PROBANA Business School erbjuder utbildningen Mini MBA som är en uppskattad utbildning, designad för att ge ledare och HR-medarbetare en ingående kunskap om de mänskliga processer som ligger bakom varje form av kommunikation, samarbete och personlig utveckling. Läs mer om PROBANAs Mini MBA här - www.probana.se

Logo til pressemeddelelser

Fransmannen Alfred Binet (1857-1911) anses vara intelligensforskningens grundare. Det var Binet som, tillsammans med sin assistent Théodore Simon (1872-1961), utformade den första vetenskapliga och systematiska undersökningen av människans intelligens. Testen utvecklades som ett verktyg för att testa skolbarn i Frankrike år 1905. Syftet med testen var att få ett verktyg till att dela in barnen, så att de svagt begåvade kunde sättas i specialklasser och därigenom få en annorlunda undervisning.

Alfred Binet var utvecklingsteoretiskt grundad och såg intelligens som något barnet utvecklade genom sitt tillägnande av världen. Binet ansåg att barnets intelligens växte med åldern, så till varje åldersnivå svarade en bestämd intelligensnivå, mental ålder, som var typisk för den aktuella åldern.
 

Nedanför redogörs för ett exempel på Simon och Binets förståelse av intelligens som en g-faktor, kopplat till kultur. Exemplet illustrerar varför intelligens inte är 100 procent definierbart.  

Exempel med en 4-årig svensk flicka och en 4-årig arabisk flicka

I väst lär man sina barn tidigt att sova ensamma i ett mörkt rum. På detta sätt, och många andra, lär sig barnen oberoende och självständighet i förhållande till andra människor, dvs. individualitet. 
 
Detta medför att om man frågar en 4-årig svensk flicka vem hon är, svarar hon med sitt namn och sin ålder. 
 
I andra kulturer (t.ex. den islamiska kulturen i Mellanöstern) sover barnen inte ensamma, utan tillsammans med andra barn och de isoleras inte. De lär sig därför inbördes beroende samt beroende och tilknytning till gemenskapen, deras familj och släkten. 
 
Detta medför att om man frågar en arabisk 4-åring vem hon är, svarar hon med sitt namn och sina föräldrars namn.

Charles Spearman (1863-1945) är en annan viktig teoretiker när man ska förstå intelligensbegreppets ursprung. I efterdyningarna av Binets test utvecklades relativt snabbt ett antal olika intelligenstest.

Spearman tog utgångspunkt i de olika testen och räknade ut likheten mellan dem med hjälp av statistisk metod och faktoranalys. Spearman utvecklade det vi idag kallar faktoranalysen. Med detta statistiska verktyg kunde han avgöra hur stor del av variationen i mentala förmågor som kan hänföras till en gemensam bakomliggande faktor. Resultatet visade att testen genomgående hade ett ganska högt inbördes sammanhang.  Spearman drog, med bakgrund av överensstämmelsen mellan de olika testen, slutsatsen att det måste finnas en substantiell korrelation. Denna korrelation kallade Spearman för den generella intelligensen: g-faktorn. G-faktorn beskrev Spearman som förmågan att tänka abstrakt. Spearman behandlade olika faktorer, men det är särskilt begreppet g-faktor som han är känd för. Spearmans g-faktor representerar förståelsen av att det finns en grundläggande genetiskt definierad egenskap, som utgör en persons intelligens. Spearman används fortfarande, särskilt av teoretikerna som är anhänganre av den genetiska förståelsen av intelligens.

Den traditionella förståelsen av intelligens som förmågan att tänka rationellt, lösa matematiska och geometriska problem, definiera ord och härleda mönster och formler existerar och erkänns fortfarande. Denna förståelse av intelligens kallas inom intelligenstest som mäter IQ för intelligenskvoten. Intelligenskvoten är ett mål för en persons generella intelligens.

Ämnen


Education